Tidningsnotiser

Tidningsnotiserna är insamlade av Gunnar Ahl, Karmansbo.

1879 Västmanlands Läns Tidning

5 november 1979

Utvandringsfeber synes sedan början af hösten påkommit smidesarbetarna vid Kolswa, Gisslarbo, Karmansbo och Uttersbergs bruk. Som exempel på utvandringens omfång kan nämnas att blott från Uttersbergs bruk i dessa dagar afresa 8 à 9 familjer som tillsammans räkna 40-50 personer. Stora massor tjenstefolk af båda könen medfölja äfven.

1888 Köpings-Posten

21 februari 1888

En ny telefonkatalog, upptagande alla de sammanbundna föreningar i systemet, till hvilket Köpings och Hedströmsnäten höra, ligger för närvarande under pressen och torde snart vara att förvänta. Den är utarbetad af löjtnant Gahn på Kåfalla i Nerike. Denna katalog kommer att afhjelpa en högst kännbar brist.

24 februari 1888

Frågan om telefonförbindelse mellan Vesterås och Stockholm hr nu fortskridit så långt, att Stockholms allmänna telefonaktiebolag afgifvit bestämdt anbud på ledningens byggande. Då det emellertid vore önskligt – säger V L T – att , deltagarne blefvo så många , att linjen på en gång kunde byggas med två trådar, hvarigenom kostnaden kunde fördelas på ett större antal och sålunda bli billigare för enhvar deltagare, är intresserade i staden och orten äfvensom i bergslagen att teckna sig som deltagare i företaget.

26 mars 1888

Äktenskapsdispens. Smedsdrängen C R Tiderman från Karmansbo, född 14 juli 1867, har af K M:t erhållit tillstånd att ingå äktenskap med Augusta Sofia Dybeck, oaktat han ännu icke fyllt 21 år.

4 maj 1888

Telefonförbindelse mellan Arboga och Stockholm, öfver Köping, är i fråga satt af Örebro Telefonförbund. Anläggningen skulle kosta 19,000 kronor och en afgift pr samtal af högst 50 öre upptagas af den anropande. En kommitté har fått frågan om hand. Ledamöter i densamma äro, bland andra, hrr Hadar Hallström Köping och Danielsson å Karmansbo.

31 augusti 1888

Telefonledningen mellan Stockholm och Vesterås öppnades för abonnenterne i onsdags. Samtalen voro första dagen rätt talrika.

26 oktober 1888

Telefonen är telegrafstyrelsen mycket rädd för. Styrelsen, som erhållit kännedom derom, att enskild telefonförbindelse blifvit upprättad utefter allmänna landsvägen mellan Stockholm och Vesterås samt att denna förbindelse flerstädes, utan vederbörlig tillåtelse, är framdragen inom området för landsväg och jernväg, har med anledning deraf hos vederbörande anhållit om förordnande för lämplig person af kronobetjeningen att biträda den af telegrafstyrelsen för undersökningar i fråga om denna telefonanläggning förordnade telegraftjensteman, assistenten Wenström. 

1891 Köpings-Tidning 

21 april 1891

En enkel afskedsfäst firades i Nyhammars skolhus vid Karmansbo bruk lördagen den 18 dennes med anledning af att bruksförvaltaren herr Alfred Källén inom kort kommer att ifrån bruket afflytta. Pastor Nordenstam i Hed tolkade i varma och för tillfället lämpade ord, på arbetarnes vägnar, deras tacksamhet till bruksförvaltaren för städse visad välvilja och redbarhet under sin 9-åriga värksamhet på platsen; hvarefter överlämnades af klensmeden Morberg, såsom minne af brukets arbetare, ett guldur med vidhängande kedja och medaljong. Detta ett bevis på, att herr Källeén ägt förmåga att göra sig till vän af såväl bruksägare som arbetare, skrifves till K T

 25 juli 1891

Olyckshändelse. Vid Karmansbo bruk anställde arbetaren A E Larsson råkade i onsdags, då han var sysselsatt med reglering vid ett valsvärk, få högra armen emellan valsstolen och ratten med den påföljd att armen afslogs; dessutom erhöll L ett sår vid sidan om högra ögat samt åtskilliga kontusioner å benen. Olyckan föranleddes däraf, att ratten helt oförmodadt slog tillbaka. Den skadade infördes genast till härvarande lasarett.

6 oktober 1891

Smeden Tidemans i Karmansbo 10-årige son Emil råkade för några dagar sedan, under lek med kamrater vid skolan, falla och afbröt ena armen: Han forslades genast hit till Köping, där d:r Åhman spjälade den brutna armen, och tro att ej framtida men skall ifrågakomma.

27 oktober 1891

Nidingsdåd. I vägen för uppgående tåget på Köping-Uttersbergsbanan voro i söndags afton i närheten af Karmansbo 4 stora stenar och litet längre fram en grind placerade på banan. Då mörkret hindrade lokomotivföraren att se hindren och stoppa tåget, innan det törnde mot dem, kan man beteckna det som en sällsynt lyckträff, att ingen större olycka inträffade, isynnerhet som den största stenen ej var mindre än en foot hög. Hela missödet inskränktes nu därtill, att de två järn som är placerade framför lokomotivet, betydligt ramponerade. Tåget försenades ungefär en timme. Det är att hoppas, att vederbörande länsman, som igår i och för saken reste till Karmansbo, skall lyckas gripa nidingen eller nidingarne. Under växling i söndags midd. vid gamla stationen kastades växeln om af okända personer, så att lokomotivet (ett af Uttersbergsbanan och bygdt för smalspårig järnväg) fördes in på Köping -Hult-banans bredare spår och med de två närmaste vagnarne i släptåg ”åkte” fram där cirka 20 fot, innan det kunde stannas.  Ena hjulraden gick på skenan den andra på marken. Urspåringen medförde det missödet, att lokomotivets buffertar knäcktes och bromsinrättningen ramponerades. Efter några timmars arbete lyckades man få tåget på rätt spår igen. Ännu har man ej lyckats upptäcka dem som äro skyldiga till urspåringen.

1892 Köpings-Posten   

27 juli 1892

Silferbröllop. En anslående högtidlighet firades sistlidne söndagseftermiddag i Heds kyrka med anledning af kyrkoherde C M Glantzbergs och hans makas silfverbröllop. En talrik skara släktingar, vänner och församlingsbor hade samlats i det med blommor och grönt synnerligen vackert prydda templet, för att deltaga i dess tacksägelse och bön. Sedan 1 v af ps. 16 sjungits från läktaren af en kör höll kyrkoherde Söderström från Elfdalen en betraktelse, utgående från 2 Sam. 7:18 ”och konung gick och satte sig införHerrens ansikte och sade: Ho är jag Herre, Herre, och hvad är mitt hus, att du låtit mig komma härtill?” Akten i kyrkan slöts med afsjungandet af ps. 3:7, hvarefter slägtingar och en del församlingsbor voro inbjudna på middag till prestgården. Bland de närvarande märktes silfverbrudens broder, jägmästare Arborelius med fru från Jokkis i Finland samt brudparets son, ingeniör Ernst Glantzberg, som gjort den långa resan från Amerika för att deltaga i högtiden, meddelas Köp.-P:n.

10 augusti 1892

Huru brukssmederna hade det i ”den gamla goda tiden” på 1830- och 40-talen, visar Gustaf Schröder i ”En bruksbokhållares minnen”. Ett hårt lif förde smederna och liten var lönen, så att det är obegripligt hur den kunde räcka till det nödvändigaste. En stångjärnssmed hade 60 kronor om året, och skulle därmed ej blott underhålla sin familj utan äfven hålla en mästersven och en koldräng, något som nog kunde ha sina svårigheter, fastän han fick rätt att för billigt pris från bruket utfå en bestämd mängd säd och därtill hade att någorlunda rymligt potatisland. För denna lön skulle mästersmeden skiftesvis med sin sven arbeta från kl 6 söndagsaftonen till samma tid på lördagen. Under hela denna tid voro stångjärnssmederna ej i sina hem, då de sofvo eller åto i en liten koja, särskilt härför uppförd. Deras deäkt under arbetsveckan, lika året om i 30 graders värme som i 30 graders köld, utgjordes af en mössa, en lång skjorta, ett förskinn, strumpor och träskor, och ofta om vintern måste de från den heta härden skynda uti skarpa kölden för att borthugga den is som bildats på vattenhjulet. Spiksmederna hade ej mer än 40 a 45 kronor, men skulle äfven hålla sig hjälpare, nämligen hufvare och tennbärare. Deras arbetstid var 13 1/2 timmar om dagen. Spiksmeden sof om nätterna i sitt hem, som sällan bestod af mer än ett rum, havri hela hans familj jämte hufvaren och tennbäraren hade sina sofplatser. Smederna nära nog enda förströelse var att dricka bränvin; en och annan fanns dock som jagade ellerfiskade under deras fritid. Dessa hårdt släpande och knappt födda människor kände sig dock, säger förf. ingalunda olyckliga; i allmänhet voro de glada och vänliga, godmodighet och hjälpsamhet voro äfven utmärkande karaktärsdrag.

1893 Köpings-Tidning

20 februari 1893

Ett grundligt slagsmål arrangerades i går eftermiddag i Uttersbärg mellan smeddrängar från Kolsva och Karmansbo å ena sidan, och Uttersbärgssmeder å den andra sidan. Som tillhyggen lär man till och med användt knifvar. Det oaktat blef åtminstone såvidt vår meddelare har sig bekant, ingen svårare skadad.

21 april 1893

Vid Karmansbo bruk inträffar ej långt emellan, att rusiga smeddrängar antasta fredliga vägfarande på ett sådant sätt, att passerandet af bruket, sedan skymningen inträdt förefaller nästan livsfarligt. Icke länge sedan – aftonen 24 sistlidne månad- blefvo tvänne resande under färd förbi nämda bruk ifrigt förföljda af slika skränande bråkmakare ej blott under skällsord och otidigheter af flera slag utan jämväl med stenkastning, ja handgripligheter. Extra polismän äro sedan flere år tillbaka anställda vid Färna och Skinskattebärg, och synes det som dylika ordningsmän vore behöfliga äfven vid Karmansbo.

24 maj 1893

Heds Krona. Karmansbo godtemplarloge, firade sistlidne pingstafton sin 10-åriga tillvaro. Hälsningstal jämte redogörelse för logens verksamhet under de 10 fyllda åren hölls af smedsmästare L. Hällström, och nykterhetsföredrag af hr. Karl Palm från Köping. Därjämte förekom deklamation och landsmålshistorier af hr. Johan Pettersson från Köping. Nyhammars skolsal, hvari festen hölls, var särdeles smakfullt prydd med enar, krukväxter och blommor samt en ståtlig transparent. Fästen var synnerligen väl lyckad och lämnade kvar ett angenämnt minne. Logen Heds Krona äger för närvarande ett 100-tal medlemmar.

23 juni 1893

Nya folkskolehuset i Hed, som Kammarkolegium har anmodat Kungl. Domänstyrelsen att afvgiva yttrande i fråga om af Heds församling i Västmanlands län gjord ansökan att till plats för beslutadt nytt folkskolehus vid kyrkan äfven till planteringsland för läraren och skolträdgård måtte för all framtid upplåtas 75 ar af kyrkoherdeboställets skogsmark väster om kyrkan invid landsvägen och uppfartsvägen till kyrkan, har domänstyrelsen meddelat att, enär den ifrågasatta jordupplåtelsen ej komme att utöfva afvsevärt inflytande å boställets skogsafkastning, styrelsen för sin del inte har något att ärinra mot bifall till ansökningen med vilkor, att ståndskogen å området, i den mån afvvärkning påkallas, skall tillgodogöras för boställets räkningar, att församlingen tillförbindes att omkring området uppsätta och underhålla erfoderligt stängsel.

11 augusti 1893

Det nya skolhuset i Hed, sedan Heds församling anhållit att till tomt för ett skolhus samt till planteringsland för läraren och skolträdgård måtte från kyrkoherdebostället ¼ mtl. nr. 1. Heden få för alltid afvsöndras ett å ansökningen bilagt utdrag af år 1889 upprättad karta öfver boställets skogsmark utmärkt område af 75 ar, mot en årlig afgälld af 3 hektoliter spanmål, hälften råg och hälften korn har k.m:t funnit god ansökningen bifalla med villkor, att afgällden utgjordes med lösen i päningar äfter medelmarkegångspris, att ståndskogen å området i den mån dess afverkning påkallades tillgodogjordes för boställets räkning samt att församlingen omkring det afsöndrade området upprättade och för framtiden underhölle erfoderlig hägnad. Invigning af Heds nya folkskola söndagen den 20 augusti 1893.

1895 Köpings-Tidning

(Köpings-Tidning utkom onsdagar och lördagar under 1895. Folkmängden i Heds socken utgjorde vid årets slut 2 177 personer varaf 1 099 män och 1 078 kvinnor.)

6 februari 1895

Olycksfall: Då 24 årige arbetaren Karl Gustaf Åberg från Bovallen, Bro socken, i fredags arbetade med timmersågning i Karmansbo skog, lossade en kvist och träffade Åbergs näsa så hårdt, att ett krossår uppstod och näsbenet bräcktes. Åberg infördes till Köpings lasarätt, där han nu vårdas. 

17 april 1895

På lasarättet för en kyss: En tjänsteflicka i en bergslagssocken lär ha ett godt öga till sin drängkamrat. Olyckligtvis lär han ej kunna på ett för henne tillfredsställande sätt besvara hennes ömma kärlekslåga. Då de i fredags skulle tillsammans bära en möbel upp för en trappa, passade hon på att förnya kärleksförklaringen genom att gifva drängen en ny kyss. Men denna kärleksyttring var ej i den sistnämdes smak, hvarför han kanske något för omildt sköt flickan ifrån sig, hvilket medförde den sorgliga följden, att hon föll och vrickade ena foten, så att hon måste forslas till närmast belägna lasarätt för erhållande af läkarvård.

1897 Bärgslagsbladet

24 mars 1897

Äckligt läkemedel. Då ett barn i Heds socken nyligen insjuknade i s k gulsjuka, åtog sig en ”klok” gumma att bota barnet och använde därvid, enligt en meddelares uppgift följande medicin: En half kaffekopp hufvudlöss ( ! ) från andra småbarn ältades ihop med sirup och hvetemjöl, hvaraf bakades kakor, som sedermera gräddades och gåfvos det sjuka barnet till förtäring. Man vet icke om man skall gråta eller skratta åt en dylik om både råhet och vidskepelse vittnande handling. Saken torde dock få anses som öfvervägande sorglig.

7 maj 1897

Vid Karmansbo bruk kommer under juni, juli och augusti månader smedjan att stå under hela söndagsdygnet och pådragas först på måndagsmorgnarne.

28 juli 1897

Till fjärdingsman i Heds socken efter nyligen aflidne J A Lindblom, Bysala valdes i söndags korpralen Fr Sjöberg vid Karmansbo.

13 september 1897

Under sprängningsarbetena vid Karmansbohyttan invid staden från och med den 6 augusti 1896 till och med den 26 augusti 1897 aflossades ej mindre än 5,304 sprängskott, hvaraf en del innehållit ända till 40 dynamitpatroner. Ingen som hälst olycka har under tiden inträffat.

5 november 1897

Karmansbo svinförsäkringsförening höll sitt årsmöte den 30 oktober. Föreningen har ägt bestånd i flera år. Den har ingen kassa utan utdebitering sker för hvarje dödsfall bland försäkringstagarne. under det gångna året har inträffat 8 dödsfall, som blivit betalda med tillsammans kr 202. 1899 Köpings Posten

1899 Köpings-Tidning

8 februari 1899

Omtanke för arbetarna: Disponenten för Karmansbo Aktiebolag E. Svedberg har låtit olycksfallsförsäkra arbetarna vid Karmansbo Hytta för 81.000 kronor i olycksfallsförsäkringsbolaget Skandinavien genom postexpeditör H. Forsell härstädes.

11 februari 1899

Sök läkare i tid: Hyttarbetaren August Wretling, anställd vid Karmansbo hyttan, härstädes, fick för någon tid sedan en skrapa å högra handens tumme. Han sökte ej läkare utan skadan sköttes efter ”kloka recept”, och följden blef, att blodförgiftning inställde sig, och han har nu måst intagas på lasarettet härstädes.

4 mars 1899

Från Hed: Till ledamöter i bevillningsnämnden för Heds socken hafva för extra å kommunalstämma valts brukspatron L. L. Lorichs, Bernshammar, byggmästare J.F. Adler, Karmansbo, hemmansegare Erik Eriksson, Bysala, samt till suppleanter J. Rönn Östanfors, kyrkovärden E. Svanström, Holmen, och nämndemannen C. E. Eriksson Bysala, skrives hit.

15 mars 1899

Vårvädret tycks hafva kommit på allvar till oss, men ombytet har icke varit enbart behagligt. Så har föret, bedröfligt att omtala, gått ”med Davids höns”, som ordspråket säger och regn och blåst hafva regerat värre.

8 april 1899

Olycka: Ett yxhugg öfver venstra handen erhöll här om dagen 9-årige gossen Konrad Österberg, från Karmansbo bruk. Österberg och en annan gosse voro sysselsatta med vedhuggning varvid Österbergs kamrat, som skötte yxan träffade Österberg över handen. Den skadade vårdas å Köpings lasarett.

8 april 1899

Häktad bråkmakare: Långfredags natten mellan 11.00-12.00 företog sig en lös arbetare Johan Fredrik Forsberg vid Karmansbo bruk att i fyllan och villan intränga i ett par gårdar under bruket, där han bultade på dörrar och fönster, samt slutligen aflyftade förstugudörrarne och gjorde diverse ofog i sällskap med ett par andra ynglingar. Sedan länsman Jacobsson påföljande morgon tillkallats, blev Forsberg, som är född 30 juni 1876 och hemmahörande vid Haddebo bruk i Svennevads socken, förklarad häcktad och till länsfängelset införpassad.

12 april 1899

Skinnskattebergs häradsrätt: I fyllan och villan hade smeddrängen Johan Fred. Forsberg från Haddebo, nu i Karmansbo, sistlidne påskafton genom skrän och oljud, samt bultningar och knackningar, å fönster, dörrar, och väggar, ofredat flera familjer vid Nyhammars gård under Karmansbo, hvarjämte han aflyft och utburit på en åker en förstugudörr, utkastat mattor samt slagit sönder en spinnrock m.m. ofog. Den tilltalade erkände nu vid ransakningen öppet och otvunget allt, hvad honom lades till last och dömdes han i ett för allt att böta 220 kr. samt att ersätta den förstörda spinnrocken med 2 kr.

15 april 1899

En hel familj, man, hustru och sex barn vid Karmansbo, har insjuknat i difteri och måste intagas å epidemiska sjukhuset i Köping.

3 maj 1899

Vid Karmansbo bruk har dagspenningen för dagkarlarna höjts från 1.18 till 1.25 per dag. Härtill kommer in naturaförmåner. Smederna vid bruket har på därom framstäld begäran hädanefter befriade från pådragningen i smedjan om söndagkvällarne.

24 maj 1899

Karmansbohyttan härstädes nerblåstes i fredags, emedan en förändring skall vidtagas i afsikt att öka produktionen. Formarnes antal kommer att ökas från 4 till 8.

10 juni 1899

Difteri härjar vid Karmansbo: En del sjuka äro forslade till epidemiska sjukhuset i Köping, andra hafva isolerats i sina hem och skolorna hafva stängts, skrifves till Köpings Posten.

Hyllning: Till Köpings Posten skrifves: Såsom förut nämnts, hafva dagkarlarna vid Karmansbo bruk fått sin dagaflöning höjd till 1.25 samt smederna befriats från verkens pådragande om söndagaftnarne. Med anledning häraf tågade bruksarbetarne med musikkåren i spetsen i söndags till disponenten Svedberg, tackade honom för städse visat tillmötesgående och humanitet.

8 juli 1899

Karmansbohyttan härstädes påblåstes i går på f. m. efter att ha varit nedblåst sedan den 19 sistlidne maj. Den ändring är nu vidtagen att formarnes antal ökats från 4 till 8 i syfte, att öka produktionen.

29 juli 1899

Difterismittan tycks gripa omkring sig allt mer och mer vid Karmansbo trots de största försiktighetsåtgärder. Familjerna ha måst isolerats från bruket, den ena efter den andra, men som det är ont om rum så har bruket förhyrt godtämplarlokalen Kronoborg till gemensam sjuksal för de difterismittade barn. Godtämplarna får i stället disponera den ena skolan för sina möten. Särskild sköterska är anskaffad för de sjuka. En gosse tillhörig C: A: Österberg har afvlidit i Köping.

2 september 1899

Potatis skörden i länets norra bergslag synes i år lik förra året komma att slå fel på de flesta ställena. Hvad som trotsat den ihållande torkan, blef,  mången städes illa åtgången af frosten natten till den 27 augusti. meddelas V.L.T.

6 september 1899

Elgjakten: Vid Karmansbo har hittills skjutits 4 elgar, nämligen en 3-årig och en 5-årig elgtjur av skogvaktare Karlsson i Röle och tvenne kor av rättaren Blomqvist.

13 september 1899

Difterisjukdomen har nu fullständigt upphört i Karmansbo och sköterskan har åter rest till Västerås. Desinfektion är gjord i Kronoborg och skolorna vid kyrkan, som varit stängda till följd av sjukdomen, öppnades åter i måndags.

23 september 1899

Ett difterifall har åter igen inträffat vid Karmansbo. Den sjuke har införts till Köping för erhållande af läkarvård.

2 oktober 1899

Heds skolor vid kyrkan ha på grund af difteriepidemien måst stängas tills vidare.

11 oktober 1899

Hastigt död: Då i lördags f. d. hammarsmeden K.G Hägerström vid Karmansbo, skulle gå hem från sitt  arbete kl. 5 em. föll han plötsligt till marken. En arbetare i närheten, som varsnade detta, gick för att resa upp honom, men det befanns att h. var död, antagligen träffad af slaganfall, meddelas Bärgslagsbladet. Hägerström var 73 år gammal och efterlämnar två gifta söner vid bruket.

25 november 1899

Olycka; Högra benets benpipa afbröts i tisdagsafton smältsmeden Gustav Hedström, från Karmansbo bruk. Då han gick hem från smedjan, skulle han hoppa öfver buffertarna mellan ett par järnvägsvagnar å bangården, hvarvid han föll och slog benet emot rälsen. Han har intagits på Köpings lasarett för erhållande af vård.

29 november 1899

Ett eldsvådetillbud förekom i fredags i Karmansbo. En del bräder, som voro uppställda emot ugnen i en bagarstuga, fattade nämligen eld. Man hann emellertid hejda elden, innan den 1 februari 2001 spridt sig i nänmvärd mån.

29 november 1899

Difteriepidemien i Hed är stadd i tilltagande. De sjukas antal har ökats så, att man till och med sett sig nödsakad att intaga dem i skolsalarne.

19 december 1899

Afböjdt anbud. Domänstyrelsen har icke funnit skäl antaga ett af Karmansbo aktiebolag gjort anbud att för 17,600 kr. få köpa 5,000 timmerträd från Uttersbergs kronopark.