Ferdinand Boberg om Karmansbo bruk

Arkitekten Ferdinand Boberg (1860-1946) var gruvarbetarsonen från Avesta som blev Sveriges mest kända och uppskattade arkitekt. Hans betydelse inom arkitekturen anses vara jämförbar med Strindbergs roll inom litteraturen.

Han genomgick utbildningar på både Tekniska Högskolan och Konstakademin. Han var, förutom arkitekt och formgivare, även konstnär och gjorde såväl oljemålningar som teckningar och litografier.

Under 10 års tid reste Boberg runt i Sverige och utförde varje år 100 kolteckningar. Han besökte praktiskt taget hela landet. Bland motiven märks kyrkor och klockstaplar, slott och herrgårdar, byar och gårdar, fiskelägen, sågar, kvarnar, järnbruk, masugnar, smedjor.

På 1920-talet besökte Boberg Karmansbo bruk och skrev följande i sin bok ”Svensk hembygd”, 1936:

”Vattendraget ligger djupt ned under den förbipasserande vägen och samma är följaktligen förhållandet med smedjan, eftersom den måste ned med sitt golv till omedelbart under vattenhjulsaxelns underkant: detta förhållande bestämde hänsynslöst smedjornas läge. Alltså är man på landsvägen högt över smedjans tak, det hela ligger nedklämt i strömfåran och verkar precis som en kvarglömd anläggning från slutet av 1800-talet. Även kolhusen ligga där nere och marken mellan byggnaderna är svart, som den traditionellt måste vara. Jag hörde redan på avstånd smälthammardunsarna och måste nästan spring som en pojke för att så fort som möjligt komma dit ned och även se härligheten! Mycket riktigt! En vidlyftig smedja med flera hammare, hål i taket, dåligt ljus, flera härdar, gammaldags valsverk, precis som det skulle vara! En smälthammare i gång, matad med smältor från en lancashirehärd, och en räckhammare i gång då och då, men endast för att slå bruksstämpeln på de stänger, som kommo från det lilla valsverket. Det var dock så mycket, att jag ibland hade fröjden att samtidigt höra och se en smält- och en räckhammare gå på gammalt känt vis! Och det var helt enkelt ljuvligt!”

Ferdinand Bobergs teckningar från Karmansbo på 1920-talet.
(Foto: Nordiska museet)